I torsdags hade jag min första Sundsvalls- och Luleåflygning. Grymt lärorikt kan jag säga eftersom det var såpass dåligt väder och kort bana (Sundsvall). Midlanda i Sundsvall har ca 2000m bana och med vår vikt denna dag behövde vi över 0,35 i braking coefficient för att komma ned. När vi närmade oss Sundsvall fick vi bromsvärden som lät 0,30/0,30/0,29 vilken absolut inte räckte för oss. Vi kollade då därför i god tid med Kramfors flygplats hur det såg ut hos dem och där såg det bättre ut! De hade lyckats skrämma upp bromsvärdet i ca 0,45 vilket räckte gott och väl för oss. Vi satte då kurs mot Kramfors och förberedde oss med platar, ny breifing och nav-setting för en LLZ/DME non-precision inflygning för bana 17. Samtidigt som detta skulle Sundsvall röja banan igen och återkomma med färska bromsvärden för oss och när vi kommit halvvägs till Kramfors fick vi GODA nyheter. Sista röjningen hade gett resultat i snökaoset och dom fick upp bromsvärdena till 0,36/0,37/0,36 vilket var lugnt för oss att landa med. Ohh yeah, tänkte vi, och satte kurs tillbaka mot Midlanda med tillhörande förberedelser och gjorde en lugn och fin landning och stoppade på drygt halva banlängden.
Väl landade gjorde vi en snabb turn around och gasade vidare upp emot ESPA, Luleå som inte alls var lika kritiskt i bromsvärdena eftersom de har 3300m bana! Det flöt på smidigt och vi gjorde även där en snabb vändning och hade fullt hus i 135:an tillbaka ned till Göteborg Landvetter vilket var min nästa och, för dagen, sista sträcka. Vädret var grymt lugnt och fint ovanför snöandet över norra Sverige och när vi kom ned mot Karlstad blev det ”CAVOK” med tillhörande blå himmel.
Fint väder och lite vind tycker man ju ska göra att inflygningen och landningen ska bli helt smärtfri men icke! När vi närmar oss Landvetter ropar Controllen upp oss och ber oss hålla ned farten och gå mot Nolvik Holding pga att ett fordon hade kört fast på banan. ”Vehicle on the runway”… Hade varit lite komiskt om vi kommit ned i ett Sundsvall med minimaväder men inte kommit ned på Landvetter, 3300m bana och CAVOK! =P Dom fick dock bort fordonet på banan relativt snabbt och vi blev vektorerade till ILS-approach RWY 03. Här gjorde jag också min 3:e och sista simulerade CAT II inflygning vilket betyder att jag får göra CAT II-inflygningar ned till 400m sikt. SWEET! =)
Här kommer även lite bilder jag skrapat ihop på sistone, håll till godo:
